Då var 2008 snart till ända. Vad tar man med sig för minnen från detta år? Det har varit ett rätt så omtumlande år med både glada och sorgliga minnen. Det sorgliga vill man ju helst glömma. Sånt som att man fortfarande är singel fast hjärtat är upptaget. Att man fortfarande drömmer om det som aldrig kommer ske - fortfarande efter 1 år! Att man inte blivit klokare på ett helt år - där måste det bli skärpning! Likaså gäller även andra relationer som gått i kras. Relationer till vänner och familj. Att man blivit lämnad och övergiven. Sånt vill man helst glömma då det sårar och gör alldeles för ont. Men det positiva som hänt tar man gärna med sig in på det nya året. Alla nya fina arbetskamrater jag lärt känna under 2008 fyller mig med glädje och värme. En del av dem har även kommit att bli nära vänner som ligger mig varmt om hjärtat. Som finns där när man behöver dom. Som man kan skratta och gråta med. Ni är ju bara bäst! Arbetet som jag trivs så oerhört bra med. När jag blev "räddad" på julafton från ensamhetens klor av min käre käre Vän. Utlandsresan med mina barn som äntligen blev av. Det minnet är nog det starkaste och bästa av dem alla :) Ja det finns många fina minnen också när man tänker efter. Ibland är det lätt att man fastnar vid de dåliga minnen och glömmer bort alla fina minnen. Stunder av skratt och glädje med vänner, nära och kära. Det är de minnena man ska vårda och se till att få fler av. Nyårslöftet då? Ja, man ska ju ge ett löfte som man kan hålla sägs det och hur lätt är det? 2009 ska iallafall bli mer hälsosamt - äta mer nyttigt och träna mer med risk för att låta klyshig men jag ska verkligen det. Sen ska jag jobba med min egen självkänsla och inte vara så rädd för att leva livet även om det innebär att jag inte kan få den jag älskar. Att livet måste gå vidare. Att jag inte ska låta mig nöjas med en relation som baseras på enbart lustar och behov utan en relation som kan erbjuda mig en inre tillfredsställelse med någon som vill leva sitt liv med mig. Som vill vara med mig för den Jag Är! Som tar min hand och säger: Jag vill att du är MIN och ingen annans! Det vill jag! Men sen ett löfte som jag tror ni alla som känner mig håller med om: Jag ska bli mer ordningssam och organiserad. Och hur skulle jag kunna bryta det löftet? För kan det bli värre än det varit under 2008? So tell Me hihihi...
onsdag 31 december 2008
GOTT NYTT ÅR!
Då var 2008 snart till ända. Vad tar man med sig för minnen från detta år? Det har varit ett rätt så omtumlande år med både glada och sorgliga minnen. Det sorgliga vill man ju helst glömma. Sånt som att man fortfarande är singel fast hjärtat är upptaget. Att man fortfarande drömmer om det som aldrig kommer ske - fortfarande efter 1 år! Att man inte blivit klokare på ett helt år - där måste det bli skärpning! Likaså gäller även andra relationer som gått i kras. Relationer till vänner och familj. Att man blivit lämnad och övergiven. Sånt vill man helst glömma då det sårar och gör alldeles för ont. Men det positiva som hänt tar man gärna med sig in på det nya året. Alla nya fina arbetskamrater jag lärt känna under 2008 fyller mig med glädje och värme. En del av dem har även kommit att bli nära vänner som ligger mig varmt om hjärtat. Som finns där när man behöver dom. Som man kan skratta och gråta med. Ni är ju bara bäst! Arbetet som jag trivs så oerhört bra med. När jag blev "räddad" på julafton från ensamhetens klor av min käre käre Vän. Utlandsresan med mina barn som äntligen blev av. Det minnet är nog det starkaste och bästa av dem alla :) Ja det finns många fina minnen också när man tänker efter. Ibland är det lätt att man fastnar vid de dåliga minnen och glömmer bort alla fina minnen. Stunder av skratt och glädje med vänner, nära och kära. Det är de minnena man ska vårda och se till att få fler av. Nyårslöftet då? Ja, man ska ju ge ett löfte som man kan hålla sägs det och hur lätt är det? 2009 ska iallafall bli mer hälsosamt - äta mer nyttigt och träna mer med risk för att låta klyshig men jag ska verkligen det. Sen ska jag jobba med min egen självkänsla och inte vara så rädd för att leva livet även om det innebär att jag inte kan få den jag älskar. Att livet måste gå vidare. Att jag inte ska låta mig nöjas med en relation som baseras på enbart lustar och behov utan en relation som kan erbjuda mig en inre tillfredsställelse med någon som vill leva sitt liv med mig. Som vill vara med mig för den Jag Är! Som tar min hand och säger: Jag vill att du är MIN och ingen annans! Det vill jag! Men sen ett löfte som jag tror ni alla som känner mig håller med om: Jag ska bli mer ordningssam och organiserad. Och hur skulle jag kunna bryta det löftet? För kan det bli värre än det varit under 2008? So tell Me hihihi...
Jag önskar dig ett Gott slut, och ett riktigt Gott Nytt År!
SvaraRaderaKram "Invalido"