Ja, så var det faktiskt. När jag fick börja med Methoject behandlingen så vände allt. Jag fick visserligen i ett senare skede kombinera den med Humira behandling för att det skulle få full effekt men vad gör väl det när man kan klara sig själv, vara med sina barn, laga sin egen mat, jobba, promenera - Leva helt enkelt! Det var några månader som var tuffa innan kroppen hade vant sig med trista biverkningar men som gick över nästan helt. Håravfall, kräkningar, fruktansvärd trötthet, blödande sår ja ni fattar..... Nu är det mest dagen efter jag tagit sprutorna som jag mår illa, är trött och har ledvärk sen känns allt bra resten av veckan. Önskar bara att jag slapp ta sprutorna så ofta då jag hatar sprutor :( tar methoject 1 gång varje vecka och humira 1 gång varannan vecka i form av sprutor. Folacintabletterna ska hjälpa till att hålla illamåendet borta men vet inte om jag tycker dom hjälper så mycket. Men när det känns som jävligast och man känner sig låg så brukar jag ändå tänka: hur hade mitt liv sett ut utan mina mediciner? Då känns allt så mycket bättre, man rätar på ryggen, torkar tårarna och fortsätter framåt!
Och tack och lov att man har så många fina människor runt omkring sig som ställer upp när det är tufft. Som finns där för att prata, kramas, stötta, peppa, hjälpa till med det praktiska. Ja, som bara finns där helt enkelt - tack, ni är bäst! I love you!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar