Kalla vindar när höstens klockor klämtar 
kroppen värker & jag vet så väl vad som väntar

När höstens rödgula löv börjar falla
då förvandlas mitt inre & mina lemmar blir
stela & alldeles iskalla

Jag försöker kämpa på så gott det går
men det är ingen som egentligen vet -  
hur ont jag har och hur dåligt jag egentligen  mår

Inte i själen för där blommar sommarén
ty jag har ju min själsfrände & hjärtevän

Men uti kroppen som jag andas & lever med
vareviga dag

Varför skulle just jag drabbas?
varför just jag?

Skriven av: Linda Nylander 2010/09/17