Vad dagarna och veckorna flyger fram. Söndag igen. Tyckte nyss det var söndag. Jag hinner inte riktigt med ibland och blir lite dagvild. Men vem blir inte det bland alla röda helgdagar och ledighet. Nu kan jag väl inte direkt skylla på ledighet då jag är en hopplös arbetsnarkoman som sällan och aldrig är ledig om jag inte måste. Visst är det skönt med ledighet ibland men känner att jag mår bra när jag får jobba. Känna drivkraften att prestera och leverera. Att vara bäst på det jag gör - det är mitt mål!
Igårkväll var jag iallafall ledig och blev bjuden till Anna på middag i hennes nya lägenhet. Någon slags tacopaj med sallad till . Jättegott och mysigt var det. En bekant till Anna var också där som jag aldrig förut träffat men hon var jättetrevlig :)
I en annan del av staden var det stor sorg. Känslorna av besvikelse och nedstämdhet var så starka att dom kändes ända till sunderbyn. Fick ett sms att Luleå blivit förnedrade av skellefteå då dom loosade med 7-1. Vem trodde det? Jag varken såg eller hörde matchen men när jag hörde att det stod 6-0 så anade man ju att förlusten stod för dörren.
Nu sitter jag på jobbet och det ringer så otroligt lite så man sitter mest och trummar med fingrarna inser att dom här 2 timmarna som är kvar kommer att gå väldigt sakta om det inte vänder snart......... Kanske man skulle ta och organisera om lite på skrivbordet i väntan på samtal.? Jo, så får det bli......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar